Flera partiledare och riksdagsledamöter riktade skarp kritik mot SD efter att flera partimedlemmar lämnat gudstjänsten i samband med riksdagsöppnandet, skriver Svenska Dagbladet.

Ja, det tro fan att den som ger sig in i leken får leken tåla. Det är ett ordspråk med svenska traditioner, något som Sverigedemokraterna själva säger sig ha respekt för. Svenska politiker i allmänhet, Staffan Danielsson (C) är ett gyllene undantag, behöver lära sig att vi inte behöver hålla med i en fråga för att visa respekt för varandras rätt till en åsikt. Varför skulle en företrädare för svenska kyrkan inte få kritisera åsikter och ett politiskt parti som inte delar kyrkans värderingar? Politik i en demokrati är inget propagandaspel. Tror SD:arna att de ska få sitta oemotsagda i riksdagen också? Det är hög tid att ta debatten. Om vi säger emot tillräckligt mycket kanske de tröttnar och tågar ut även från kammaren. Förhoppningsvis för att aldrig mer komma tillbaka.

Men fan tro’t. /Sss

Flera partiledare och riksdagsledamöter riktade skarp kritik mot SD efter att flera partimedlemmar lämnat gudstjänsten i samband med riksdagsöppnandet.

Politisk raljans och ignorans har skapat denna parlamentariska situation. /Sss

En foliepåse för valsedlar kan skydda dig mot valromantik och ge ansvarsbefrielse för ännu en mandatperiod av vanstyre i vår repressiva demokrati som kallas rättsstaten Sverige. /Sss

”Om det uppstår ett läge där SD är vågmästare borde Moderaterna och Socialdemokraterna vara beredda att regera tillsammans”, skriver Rolf Alsing och Niklas Ekdal på DN Debatt. Ännu ett vällovligt men desperat och kontraproduktivt förslag från det politiska etablissemangets företrädare.

Egentligen tilltalas även jag av tanken på en svensk samlingsregering i samförstånd. Men för att det ska fungera krävs fler praktiska insikter och färre politiska agendor. Med andra ord kommer det inte att fungera.

I stället kommer den allt större skaran av väljare som söker förändring att vända sig till partier som upplevs erbjuda förändring i praktiken – däribland Sverigedemokraterna. /Sss

Öppet brev till Aftonbladets Johanne Hildebrandt

Låt mig börja med att säga att jag respekterar ditt ställningstagande att rösta i allmänna val. Rösträtt är en demokratisk rättighet som vi ska slå vakt om och vara stolta över. Men när rösträtt retoriskt övergår i någon form av röstplikt, där vi som väljer att inte rösta ska utsättas för det politiskt korrekta samhällets förakt och skämmas, finns det anledning att se upp. Det finns ingen logik i att den som inte tror på systemets möjligheter att slå vakt om folkets rättigheter och skyldigheter på ett mänskligt och rättssäkert sätt utifrån landets egna förutsättningar, ska legitimera systemet med sin röst.

Demokrati betyder folkstyre. Jag anser inte att det är folkstyre när partipiskan viner över kreaturen som befinner sig i fållan – och såväl folk som fä bara behandlas som röstboskap.

Rösträtt innebär inte röstplikt. Det är något som demokratins försvarare borde fundera lite mer över. Det kan vara svårt att se horisonten för alla träd. Därför kan det vara bra att stå med fötterna stadigt på jorden i stället för att svinga sig upp på alltför höga hästar. /Sss

Året var 2010. Med nio dagar kvar för folket att rösta var alla riksdagspartier överens. Sverigedemokraternas politiska inflytande skulle beskäras så långt det var möjligt och till varje pris. För vad var demokratiska principer värda när det handlade om ett så ädelt motiv som att försvara demokratin mot dessa politiska asätare.

Sverigedemokraterna hade haft den oerhörda fräckheten att söka väljarnas stöd i allmänna val. Ett system väl förankrat i samma demokratiska principer som de etablerade riksdagspartierna gärna ville försvara för sina egna väljare, men absolut inte för de som hade den ”odemokratiska läggningen” – och förvisso dåliga smaken – att rösta på Sverigedemokraterna.

Valet 2010 skulle komma att bli känt som ”valnatten”. Valet då riksdagspartiernas enhälliga linje, att kringskära det på förhand befarade valresultatet, i själva verket förorsakade detsamma. Under de politiska motståndarnas valspråk: ”Vi står upp för din rätt till demokratiskt inflytande (gäller inte dig som röstar på Sverigedemokraterna)”, klarade för första gången ett främlingsfientligt parti riksdagsspärren. Parentesen var inte ens finstilt.

Att försöka kringgå demokratiska principer under demokratisk flagg är ett av de första tecknen på en rättsstat i förfall.

Så blev det så småningom den tredje söndagen i september 2018. Sverigedemokraterna och Piratpartiet deklarerade redan dagen efter valet att de var beredda att bilda minoritetsregering för att ”försvara sina väljares rätt till demokratiskt inflytande”, som det så vackert hette.

Samtidigt förklarade de båda partierna, som funnit varandra till vänster om högerskalan och till höger om vänsterskalan, i ett cirkeldiagram, att de som största block beslutat följa 2010 års valexempel och inte ta hänsyn till övriga partiers rätt till demokratiskt inflytande.

”Det visade sig ju inte vara fel utan rätt. Vi vann ju på det då och vi vinner desto mer på det nu”, säger SD och PP i ett gemensamt uttalande. När SD:s ledare försäkrat sig om att vara på behörigt avstånd från mikrofoner och videokameror sa han till PP:s sjörövarkapten: ”De ignoranta dårarna spelade oss rakt i händerna redan från allra första början. De förstår ingenting”.

Vad är då sensmoralen i denna lilla brunröda framtidshistoria? Jo, att demokrati bara kan försvaras med demokratiska metoder. /Sss

Är du också trött på marinerat valfläsk och grillade politiker i morgonsoffan?

Det är lätt att tröttna på allt snack så här i valtider. Politiker av alla de slag, i brokiga färger med dubbla budskap, tävlar om vem som kan lura oss bäst. I slutänden spelar det ingen roll vem som vinner. Det är samma typer som har makten i alla fall. Oavsett om sossarna är i opposition eller om moderaterna är i majoritet (inte nödvändigtvis i den ordningen) är det samma personer som styr och ställer och stökar till våra liv. Politiker är totalt brända i en hel del medborgares ögon. Trots det röstar så otroligt många av oss. Varför ger vi dem den rätten att bestämma, att lagstifta och tycka, när de ändå inte har stake nog att stå upp för varken sina egna eller väljarnas åsikter? Att vi får lov att och till och med bör, måste och ska, rätta oss efter lagar, förordningar och myndigheternas föreskrifter är en sak, men varför ger så många av oss politikerna bekräftelse på att de gör rätt vid varje förbaskade val även när vi tycker att de gör fel?

Våra folkvalda får inte rösta efter sin egen övertygelse i linje med de argument som fick dem valda. Ledamöterna tvingas i stället att följa partilinjen, elitens totalitära synpunkter, genom att lydigt visa sig undergivna partipiskan. S&M får ännu en innebörd. Slående ur ett politiskt perspektiv. Resten av förarbetena kan väl lobbyisterna fixa, så att ledamöterna inte behöver tänka så mycket själva?

Nu är det 19 dagar kvar att välja. Den som tror på systemet och vill upprätthålla det ska självklart gå och rösta. Jag ska själv göra det den dagen då den demokratiska processen utvecklats så att min röst hörs bättre, antingen genom direkt demokrati eller genom att partiernas elitistiska makthavare börjar respektera våra folkvaldas rätt att rösta självständigt i frågorna som väljarna gett dem personliga mandat att hantera för folkets väl och landets bästa. Personval, om än i svensk ”lagom” version, att kryssa och rösta på en politiker, handlar om vårt förtroende för en person, inte om ett partis kollektiva trovärdighet.

Själv slängde jag mitt röstkort på grillen i eftermiddags. Jag tänkte noga efter innan jag tog det slutgiltiga beslutet. Faktiskt hela vägen från brevlådan till grillen. /Sss

Det finns ingenting som provocerar Mona Sahlin (S) så mycket som ”valskolk”, lät hon meddela vid ett torgmöte i Uppsala under tisdagen.

Det är logiskt att politiker blir provocerade av att medborgare har så lågt förtroende för vår representativa demokrati att de inte ger det politiska systemet mandat att bestämma.

En dålig politiker kallar medborgare som använder sin demokratiska rättighet att inte rösta för oansvariga och lata. En bra politiker försöker att påverka systemet och förändra sitt eget beteende för att få väljarnas förtroende.

Men så länge vi i praktiken har representativa system vars medlemmar medelst partipiskor röstar kollektivt och inte individuellt, lämnar det inget utrymme för egna initiativ att förändra och förbättra. Systemet skyddar sig självt och politikerna i detsamma. Detta oavsett partitillhörighet, i alla fall inom riksdagspartierna.

Men precis som det är en demokratisk rättighet att rösta, är det en demokratisk rättighet att inte rösta. För den som inte tror på det politiska system han eller hon lever i – kan och ska inte heller legitimera ett sådant system. Att rösta blankt hjälper inte eftersom rösten i sig ger politikerna mandat att upprätthålla systemet.

Låt mig slå fast en sak en gång för alla. Rösträtt innebär inte röstplikt. Att vara soffliggare kan i allra högsta grad vara ett aktivt val och behöver inte ha någonting att göra med att vara lat.

Att Mona Sahlin och hennes partiledarkollegor över blockgränserna blir provocerade av att du och jag genom att inte rösta minskar deras rätt till sin allmänpolitiska och lagstiftande makt skulle kunna dana karaktären och stärka viljan att utveckla den demokratiska processen.

För som det är i dag spelar det ju ingen roll på vad vi röstar bara vi röstar. /Sss

Så här i valtider serverar McDonald’s fläsk på några av sina restauranger.
I alla fall i kommuner där nämndens valfläskinspektör givit sitt tillstånd.

Till förmån för 349 chicken mcnuggets, med sötsur sås i det parlamentariska hönshuset på kullen, fiskas det röster med mcfish och brödkrutonger bland hugade spekulanter som nog mest ses som röstboskap och simulerande nöt av riktigt fläsk. Men lite mat i magen kan ge resultat på valdagen. Och lyckas politikerna till och med försätta en del av väljarkåren i paltkoma, eller rena rama mcflurry i skallen på grund av för mycket shakeande, kan säkert det politiska budskapet på brickunderläggen brytas ner till det som det egentligen handlar om: ”RÖSTA PÅ OSS. På vem eller vad spelar ingen roll, bara du ger oss din tillåtelse att bestämma över dig.”

/Sss

Det blir ingen rättegång för den svenska journalisten, Dawit Isaak, som suttit nio år i Eritreanskt fängelse. Det innebär att han troligast kommer att ruttna där han sitter, eller redan ligger begravd. Eritrea har nämligen valt att inte alls kommentera om Dawit Isaak fortfarande lever eller är död.

Det är naturligtvis oacceptabelt att sätta någon i fängsligt förvar under någon längre tid, utan att personen får en chans att bemöta grunderna för frihetsberövandet. Det är lika oacceptabelt i Eritrea som i Guantanamo som på vilken annan plats som helst. Så också i Sverige. Än så länge.

Det är även oacceptabelt att frysa människors tillgångar utan att ange några andra grunder för detta än obskyra hemliga listor över personer som påstås ha kopplingar till terrorister, utan att de får någon möjlighet till en ”fair trial”. Det däremot: Inte i Sverige.

Det är även oacceptabelt att avvisa människor som står under ett lands beskydd, kedjade, iförda huvor, nerdrogade, med obskyra flygtransporter till främmande makt och risk för tortyr. Nej, visst ja: Inte i Sverige.

Så det kanske inte är så konstigt att Sveriges regeringar agerar som de gör, när det till exempel gäller rättssäkerheten för eritreaner, somalier och egyptier. Oavsett om de är svenska medborgare i utlandet eller utländska gäster i Sverige under svenskt beskydd. Ytterst är det här en fråga om mänskliga rättigheter, men till sist är det ändå andra agendor och högre syften som råder.

Det är du som röstar som legitimerar de politiska agendorna med din röst. Du som röstar har en del i ansvaret för att det ser ut som det gör.

Håll Sverige rent? /Sss